återupplivad

Tjolahoppsan, tänkte slänga in ett inlägg för att visa att jag faktiskt fortfarande lever. Dessutom är bloggskrivarsuget som starkast när man har en halv miljon andra saker man egentligen borde göra, vilket jag just nu har; duscha, göra franskaläxan och hitta argument till debatten imorgon. Men ärligt talat, alla partier tycker ju typ likadant om invandring. I alla fall i mina ögon... jag är sämst i världen på partipolitik och det känns inte så bra med tanke på att jag går samhälle.... men so what (:

Idag har jag, med lite hjälp, kommit fram till vad jag ska göra av mitt liv. Jag ska gifta mig med en rik man och bli "halvhemmafru". Det innebär att jag jobbar med något roligt ca 3 dagar i veckan och resten av tiden kan jag göra precis exakt vad fan jag vill. Jag hittar inte en enda brist i det livet, gör ni?

Jahajaaaa... vad har jag mer för gripande kontroversiellt och filosofiskt att komma med idag då? Hm.. jo, ät inte mcDonaldsglass. Det ger en hemsk hosta, och halstabletten man tar för att bli av med hostan ger illamående och huvudvärk som leder till att man blir helt slut av tennisträningen och måste köpa en cola som fräter på tänderna och dessutom ger förfrusna fingrar eftersom man måste bära på colaburken utan vantar, och då måste man ha en handkräm hemma som står så farligt nära tandkrämstuben att det ibland blir fel sorts kräm på tandborsten när man är trött, vilket leder till att man börjar skratta och måste gå och berätta det för någon innan man går och lägger sig och då förlorar man dyrbara sov-minuter så man blir jättetrött nästa morgon och går upp för sent och tvingas springa tills det bränner i lungorna för att försöka hinna med bussen, som ändå åker iväg precis när man hinner fram till stationen och man måste, svärandes, börja traska mot 610an... ja, jag skulle kunna fortsätta att räkna upp följder så att det tillslut förklarar varför jag sitter just här just nu. Jag kind of fascineras av hur våra minsta val kan påverka så mycket, utan att vi någonsin ägnar det en tanke. Vilken liten småsak som helst skulle ju egentligen, rent teoretiskt, kunna få en massa konsekvenser. I alla fall med min fantasi...
Hursomhelst, ät inte McDonaldsglass.
Det mättar faktiskt inte ens.

Nej, nu ska jag släpa mig iväg till duschen. Jag hoppas att imorgon blir den fjärde bra dagen på raken, isåfall kommer jag att vara glad och stolt. Kanske kan man vinna över sig själv ändå?

RSS 2.0